Mycket har hänt sedan jag skrev sist.
I januari började vi höra talas om ett virus i Kina som sedan utvecklades till en pandemi. I nuläget är det bara ett fåtal länder i världen som är smittofria.
I Sverige har vi anmodats att hålla avstånd ifrån varandra 1.5 till 2 meter.
Det är inte tillåtet med sammankomster med mer än 50 personer.
Gymnasieskolor och högskolor håller stängt med distansundervisning.
Alla som har möjlighet att arbeta hemifrån ska i möjligaste mån göra det.
Eftersom dödligheten är väldigt hög bland de äldre anmodas vi hela tiden att inte besöka dem och att hjälpa till om de behöver hjälp.
Vår hyresvärd har gått ut med information om att hjälpa de som är i riskgrupp ( över 70 år eller har bakomliggande sjukdomar) De kan få hjälp med handling och andra ärenden.
Det finns en vilja att hjälpas åt att bli av med denna vidriga smitta,
Många länder har stängt sina gränser och vissa länder lever i karantän.
Våra restrektioner har inte varit så allvarliga ännu och så länge som kurvan för döda och intensivvårdsbehandlade hållit sig utan att skjuta i höjden. Därför görs inga mer drastiska åtgärder-
Jag blir förvånad när jag befinner mig utomhus eftersom de unga inte verkar bry sig. De sitter på cafeer och restauranger tätt samman precis som tidigare.
Vi har också hört att det finns en del över 70 som inte bryr sig.
Dessa två kategorier förstör för andra som tar hotet på allvar.
Jag har satt mig själv i karantän och träffar inga andra utom Henrik naturligtvis. Han handlar när affären öppnar på morgonen eller så beställer vi hem varor. Vi promenerar en del men helst då på landet dit vi tar oss med bil.
Idag har vi över 3000 smittade och 180 döda.
Var rädda om er därute och försök trots allt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar