Första adventsveckan.

Och min sista vecka på Kreta för den här gången.

I början av veckan hade vi riktigt oväder i form av regn på både längden och tvären och hårda vindar.
Ett konstigt ord förresten OVÄDER. I svenskan är det vanligtvis så att när man sätter ett O  framför ordet så blir det motsatsen. Det finns många ord  tex obrukbar, okvinnlig osv. Icke så i detta fallet. Kan inte vara lätt att lära sig vårt språk.. På tal om språk så tragglar jag på med grekiskan och efter nyår ska jag försöka att hitta någon kurs för nu kommer jag att vara hemma till senvåren .

På tisdagen blev vattengympan inställd och jag stack inte näsan utanför dörren förrän på onsdagen. Pysslade inomhus inför hemresan.

Julänglar på 1866-torget i Chania.

Små fina hus på samma ställe.

På torsdagen blev det en eftermiddag med goda vänner. Först middag i saluhallen  Sedan fortsatte vi till Röda cykeln för en cappucini.

Ett glatt gäng.  Även Per trots att Vassilis lagt beslag på hans fru för posering framför kameran.

I går på väg till flygplatsen upptäckte jag att den första snön fallit på Lefka ori bergen. Kortet är taget inifrån flygterminalen på Chania airport.

Jag hade hittat en bra biljett hem och jag lyfte 10.20 och beräknades vara hemma i Göteborg 18.05. Inga långa väntetider någonstans. Jag åkte via Athen och Stockholm. På Stockholmsplanet upplystes vi om att vi kanske skulle bli försenade pga snö och vind. Jag blev lite orolig  eftersom jag bara hade en timmas väntan där och en rejäl promenad då jag skulle byta till inrikesflyg. Nu landade vi i utsatt tid på den enda landningsbana som hölls öppen.

Snöoväder. Visst är det vackert med alla  ljusslingor i fönstren.

Jag blev en timma försenad hem för planet till Gbg behövde avisas först och det var kö till den enda landningsbanan. När vi satt och väntade hände något som jag aldrig varit med om tidigare och som gjorde att jag undrade om jag hamnat i ett annat land. En flygvärdinna ville få oss i rätt stämning inför julen så hon sjöng med en mycket vacker röst " I am dreaming of a white christmas" i högtalartelefonen. Alla jublade och apploderade. Inför landningen på Landvetter i blåsten sjöng hon ännu en vacker visa.
Det var med ett leende på läpparna alla lämnade planet trots en timmas försening. Det kallar jag psykologi.

Nu är jag hemma igen och jag njuter av allt men då främst av mannen i mitt liv.

TACK alla ni som bidragit till att jag fick ännu en fin tid på härliga Kreta.
Jag kommer dessutom att sakna mina små kattvänner Kasper och Jäsper men nu är ju deras rätta matte på plats.

Ute ligger ett litet snöpudertäcke och sprider adventstämning och idag har vi haft några minusgrader.

Ha en fortsatt fin helg var du än befinner dig!